Anils Blogg

baaakkkkiiisssssss

nu ska jag skriva en uppsats om fri programvara i trejdje världen, med längden 6000 ord.

Jag läste lite om ett projekt som heter avhandlingsprojekt och det handlar om medborgarnas rätt att få tillgång till myndighetsinformation. Accessrättens funktion i en digital miljö är ganska fokuserad. Jag tyckte att idén var jätte intressant specialt när studiens intresse ägnas åt förhållandet mellan de rättsregler som garanterar rätten till access och andra kompletterande regler om t.ex. lagring, stökning och användning av myndighetsinformation. Ett annat huvudområde för studien är konflikterna mellan rätten till access och skyddet för personuppgifter och skyddet för intellektuella prestationer.

Här nedan står det några utgångspunkter för projektet. 

Frågan om tillgången till myndighetsinformation är nära förknippad med en mängd intressen och värden (makt, demokrati, ägande, sekretess, konkurrens, personlig integritet etc.). Undersökningen spänner därför över en mängd rättsliga regleringar. Utgångspunkten tas i medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar (handlingsoffentligheten).

Informationsteknologin (IT) tenderar att stärka sambanden mellan olika typer av informationsbehandling (skapande, insamling, lagring, bearbetning, distribution etc.). Det är därför nödvändigt att studera rätten till access i ljuset av sådan reglering som tar sikte på andra steg i informationens livscykel, t.ex. skyldighet för myndigheterna att lagra information och medborgarnas rätt att söka i myndigheternas information.

För att få en bättre förståelse för accessregleringen och dess förhållande till andra bestämmelser som påverkar informationens frihet och skydd skall analysen ta sin utgångspunkt i den s.k. informationsrätten och de försök som gjorts att hitta en gemensam bas för analys av de regler som i vid bemärkelse kan sägas ha “information” som regleringsobjekt. Informationsrätten intresserar sig för regler som tar sikte på t.ex. skapande, lagring användning och bearbetning av information. Studien skall innefatta en analys av likheter och skillnader vad avser regleringsobjektet och rättigheter som förknippas med informationen i olika sammanhang.

http://www.soros.org/openaccess/read.shtml

Visste inte vad exakt open access betydde så surfade lite på nätet. Och fick veta att med open access så menas att läsaren har fri forskningsresultat på Internet dvs kostnadsfritt kan läsa, citera, ladda ner och skriva ut vetenskapliga artiklar. 

Alttså Open Access (OA) means immediate, permanent, free online access to the full text of all refereed research journal articles 

Sedan läste jag lite att det finns två vägar till Open Access. 

Publicering i Open Accesstidskrift
Tidskrifter/förlag som tillämpar Open Access avgiftsbelägger ofta författaren i stället för att kräva prenumereration av läsaren.
Vissa tidskrifter/förlag tillåter att författaren behåller rätten (copyright) att inom en viss tidsperiod lägga ut artikeln i ett öppet arkiv (Open Archive eller Open repository). 

Open Archive – Egenarkivering
Forskaren/författaren lägger ut sin forskningsartikel i ett öppet arkiv – Open Archive. För att möjliggöra detta krävs att författaren har förbehållit sig rätten till denna form av publicering. Detta kan t.ex. ske genom publicering i en sk “grön tidskrift 

Modern politisk kommunikation kan beskrivas som ett kommunikativt samspel mellan medieinstitutioner och medieaktörer, politiska institutioner och politiska aktörer, samt medborgarna. Detta samspels konkreta uttryck har stor betydelse för hur politiska opinioner formas och omformas, och i förlängningen för demokratins kvalitet. De tre huvudsakliga aktörsgrupperna består av medierna och dess aktörer, politiska aktörer och institutioner, samt medborgarna. Studier i politisk kommunikation kan fokusera på endera av dessa tre grupper eller på samspelet mellan dem.

Den politiska journalistikens innehåll, de politiska aktörernas kommunikativa strategier, de politiska budskapens innehåll, politiska och demokratiskt relevanta opinioner, mediernas makt i opinionsbildningen, hur mediernas politiska bevakning påverkas av exempelvis publicistiska och ekonomiska överväganden och mediernas normativt demokratiska funktioner är exempel på några relevanta studieobjekt inom området politisk kommunikation.

Arbetsgruppen i Politisk kommunikation välkomnar därför alla papers som teoretiskt och/eller empiriskt behandlar någon eller några av aspekterna ovan. Eftersom ämnesområdet traditionellt har en stark anglosaxisk slagsida vill arbetsgruppen särskilt välkomna papers som mot nordisk bakgrund och med nordiska data prövar i vilken utsträckning amerikanska och brittiska teorier och empiriska resultat är giltiga också i nordiska sammanhang.

Genom århundraden har förtryckta människor använt media för att nå ut med sina budskap. Men vad sägs om ett gäng taiwanesiska programmerare genom en “liten” kupp verkligen fört in denna metod i datoråldern.

När Microsoft skulle leverera den kinesiska versionen av Windows 95 till Kina fann man att små politiska budskap dök upp på skärmen när vissa snabbkommandon användes. Bland de budskap som användaren plötsligt hade framför ögonen fanns “kommunistbanditer” och “taiwanesisk självständighet!”… Inte konstigt att representanter för regimen – kommunistbanditerna, alltså – kände sig angripna!

Politiskt budskap vid polisens kampanj

Bilister som stoppas av polisen för att ta del av en viltolyckskampanj i Värmland har samtidigt fått påstötningar om att skriva på Jägareförbundets budkavle för en bättre rovdjurspolitik

Vad behöver vi normalt för att baka ett bröd? Mjöl? Vatten? Mjölk? Smör? Elektricitet till ugnen?

Mjölet.
Mjölet är en förädlad produkt av korn.
Hur är detta korn odlat? Var jorden fri från rester av miljögifter? Fanns rester av kemikalier och miljögifter i regnet som föll på jorden?
Är mjölet fritt från miljögifter?

Vattnet.
Är vattnet rent. Är det om vi bortser från tillsatserna av klor, fritt från biologiska och kemiska restämnen?
Finns rent vatten överhuvudtaget mer? Har vi i vår kultur lyckats att göra förekomsten av rent vatten obefintlig?

Mjölken.
Mjölk produceras i regel av kossor.
Hur blev kossorna utfodrade? Var gräs, hö och inköpt foder opåverkat av besprutning och/eller rester av miljögifter? Returnerar kossan genom mjölken någonting sådant till oss?
Här är nog en sak vi borde vara mera medvetna om. Vi har alla i våra kroppar ackumulerade miljögifter.
Forskare påstår, att ammande kvinnor i bröstmjölken avsöndrar några av dessa ackumulerade gifterna. Kvinnan avgiftas så att säga genom “mjölkproduktionen” Är det möjligt, fysiskt och biologiskt, att jämföra skeendet i kvinnors och kossors mjölkproduktion?
Om det är tänkbart, vilka effekter får det då för brödet?
 
Elektricitet.
Hur blev elektriciteten producerad? Med kärnkraft?
Med fossilt bränsle? Med solkraft? Med vindkraft?
Med vattenkraft?
Är det politiskt att baka ett bröd?

Ordet integritet gör att man tänker på orden okränkbarhet, oberoende. Integritet definieras som en “upplevelse” av helhet, att kunna se sig själv som både ond och god. Integritet är förmågan att knyta en till omvärlden och uppleva sammanhang i livet. En människa som har integritet står ut med osäkerhet. Gör man det, så vet man en del om sig själv.

Integritet inbegriper uppriktighet och hederlighet, och här får vi hjälp av vår moral, som är de mentala och känslomässiga attityder vi har till de krav vi förväntas uppfylla. Kraven växlar mellan seder och bruk, och vår attityd till dem beror på vilka vi är och var vi hör hemma. Det händer att vi konfronteras med andras moraliska värderingar som vi inte kan acceptera. Våra värderingar skiljer sig från deras, det kan vi acceptera. Genom att handla med integritet gör vi det svårt för den som vill kränka oss. Det betyder att vi föregår med gott exempel, sätter gränser och säger nej.

Datalagringsdirektivet beskriver hur telefonbolag och Internetoperatörer i en snar framtid ska tvingas att lagra information om alla svenska medborgares telefonsamtal, Internetanvändning samt våra mobiltelefoners position. Men exakt vilka metoder som används för att övervaka oss är egentligen mindre intressant än vilka regler och förordningar som övervakarna styrs av. Vem vaktar väktarna? Allt som kan missbrukas måste genomlysas och debatteras ordentligt innan, bevakas kontinuerligt och följas upp av oberoende grupper av folkvalda. Det är det enda sättet att på ett rimligt sätt garantera både den personliga integriteten och att inte samhället spenderar pluringens mångfald på verkningslösa övervakningssystem. Så har inte skett. Direktivet trumfades igenom i princip helt utan debatt, med förevändningen att det behövdes för att skydda oss mot terrorister. Som om…

Vem tror t.ex. att terroristerna Sven och Kalle mailar varandra i klartext efter att direktivet införts? Självklart kommer de att söka andra, obevakade, vägar att kommunicera på. Bodström har ju varit vänlig nog att berätta hur det här ska gå till (även om han varit påfallande tyst om hur rättssäkerheten ska garanteras).

Man hör ibland att man måste ge upp lite frihet för att få trygghet. Knäcka några ägg till omeletten. Och om man hårddrar det så kan man ju faktiskt garanterat fängsla samtliga brottslingar som finns i Sverige idag. Man behöver bara ett fängelse med plats för nio miljoner personer. Visst, det är lite opraktiskt, men bara det hjälper till att fånga grova brottslingar så är det väl helt OK med vilka medel som helst? Och omelett är ju både gott och nyttigt.

I remissvaren till datalagringsdirektivet framgår att Copyswede (den branschorganisation som bl.a. administrerar privatkopieringsersättningen i Sverige) vill kunna använda det mot intrång i Upphovsrätten, ett grepp som kräver att maxstraffet ökas till fyra års fängelse. Smaka på den du, när polisen scannar din Internetlina och hittar en rolig bild på Thomas Bodström som du nyss mailade till en kompis. Inte hade väl du upphovsrätt till den? Men oroa dig inte, du får säkert lära dig en massa nyttigt på kåken. Och de får bra mat har vi hört.

De allra flesta lagar går ut på att det de förbjuder är undantagsfallen. OM du mördar nån så ska du få den och den påföljden, OM du snattar på ICA får du böter. Till och med fartkamerorna gör så, OM du kör för fort så tas en bild. Datalagringsdirektivet gör tvärtom. Alla ska alltid övervakas och OM du inte gör nåt brottsligt så har du inget att oroa dig för. Visst, det kanske bara är 100% tillförlitliga människor som sitter på alla Internetoperatörer och loggar trafiken, det kanske bara är 100% tillförlitliga människor som sitter hos Polisen och går igenom utdragen sen, men hur kan vi garantera att det alltid kommer att vara så? Just kartläggning av åsiktsmotståndare är ju ett vanligt inslag i de högerextremistiska grupperingarnas metodik och man kan misstänka att de kommer att vilja satsa ganska stora resurser på att muta sig till de här registren.

Allt detta medan förundersökningar redan idag läcker ut till pressen, sjukjournaler läses utan tillstånd på våra sjukhus och Göran Persson vägrar lämna ut UDs telefonlistor till de som betalar hans och Freivalds löner. Exakt samma sorts listor som Bodström vill samla in från oss alla. Utom anställda på Regeringskansliet, kan man tro. Och UD. Och Partiet förstås, iaf den regeringstrogna falangen…

Det kan innebära flera olika saker egentligen. Eftersom det finns en mängd olika sätta att avlyssna. Men det vanligaste som du kanske kommer att tänka på är vanlig buggning, man planterar en mikrofon i någons lägenhet till exempel. Man kan även avlyssna en telefon utan att faktiskt på in i lägenheten och plantera en mikrofon i telefonen.

Uppe på förslag är även att man ska avlyssna all trafik på Internet och att telefonoperatörer ska vara skyldiga att lagra alla samtal som sker över deras linjer i en viss tid för att det ska finnas tillgängligt för polisen vid behov. Så avlyssning innebär helt enkelt att du lyssnar eller läser det personen inte vet att du kan läsa eller höra, vilket i sig kan leda till en lösning på till exempel brottsmål. Men det är även en stor del av det som avlyssnas som inte har med det som avlyssnarna vill veta att göra. Därför kommer frågan upp om det verkligen är försvarbart att rota på det sättet i en persons liv.